2002-04-26
Dnr 108/2002
Yttrande
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
Angående Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5)Ert dnr S2002/137/SF
Handikappombudsmannen (HO) har erhållit ovan rubricerat slut-betänkande på remiss. HO inger med anledning härav följande yttrande.
Enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen har ombudsmannen till uppgift att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättig-heter och intressen. Målet för verksamheten ska vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktions-hinder. HO ska även se till att lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder följs.
Sammanfattning
HO vill påpeka att långtidssjukskrivningar inte alltid har samband med arbetssituationen. HO delar dock uppfattningen att arbetsgivaren har ett ansvar i samband med anställdas ohälsa, sjukfrånvaro och rehabilitering. HO motsätter sig förslaget om förlängd sjuklöneperiod eftersom detta skulle innebära en klar risk för att arbetsgivare undviker att anställa personer som arbetsgivaren tror kommer att vara sjuka. HO anser i princip att arbetsmarknadsmyndigheternas ansvarsområde bör utvidgas vad gäller ansvaret för långtidssjukskrivna. HO avvisar dock förslaget att överväga ett kvoteringssystem för att bereda sysselsättning åt personer med rehabiliteringsbidrag.
Allmänna synpunkter
Utgårngspunkten för utredningens arbete är att långtidssjukskrivningar beror på förhållanden på arbetsplatsen och att förebyggande arbete och rehabilitering ska ske i nära samband med arbetsplatsen. HO anser att det i och för sig finns fog för denna uppfattning men att förslag och lösningar inte kan utgå från att den alltid är giltig. Många personer med funktions-hinder är sjukskrivna under längre eller kortare perioder av orsaker som helt saknar samband med situationen på arbetsplatsen. Konsekvensen blir att förslag som ensidigt tar sikte på arbetssituationen måste undvikas; exempelvis instämmer HO i att företagshälsovårdens roll bör stärkas men företagshälsovården kan inte ersätta den ordinarie sjukvården vid långstidssjukskrivningar som saknar samband med arbetssituationen.
Mål och visioner
FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder utgör grunden för den svenska handikappolitiken. Av regel 7 framgår bland annat att staterna ska skapa förutsättningar för produktivt och inkomstbringande arbete. Av regel 3 framgår bland annat att rehabilitering ska erbjudas människor med funktionshinder för att uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Mot bakgrund av ovanstående välkomnar HO förslaget att regeringen tydliggör en vision och fastställer ett övergripande mål för antalet ?människor i arbete?. HO anser emellertid att regeringen i detta arbete måste beakta de handikapplitiska målen om full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor.
Arbetsgivarens ansvar
HO delar utredningens uppfattning att arbetsgivaren har ett ansvar i samband med anställdas ohälsa, sjukfrånvaro och rehabilitering. Detta ansvar ska omfatta såväl förebyggande åtgärder som rehabiliterings-insatser samt åtgärder för att anpassa arbetsinnehåll, arbetsorganisation och arbetsförhållanden till de anställdas förutsättningar.
HO instämmer i förslaget att arbetsgivaren ska vara skyldig att lämna in ett rehabiliteringsunderlag. HO anser att det nuvarande systemet med arbetsgivaransvar för rehabiliteringsutredning inte fungerat men att det aktuella förslaget uppställer krav som varje seriös arbetsgivare kan uppfylla. HO delar uppfattningen att en arbetsgivare som inte lämnar ett rehabiliteringsunderlag ska påföras en sanktionsavgift.
Många arbetsgivare saknar resurser och kompetens att genomföra en rehabiliteringsutredning och många sjukskrivna saknar en arbetsgivare. Förslaget att arbetsmakrnadsmyndigheterna ska göra rehabiliterings-underlag för sjukskrivna arbetslösa är mindre lämpligt. HO anser att ansvaret för rehabiliteringsunderlaget i dessa fall bör ligga hos försäkringskassan.
Nej till förlängd sjuklöneperiod
HO motsätter sig förslaget om en förlängd sjuklöneperiod till 60 dagar. HO anser att en utökad sjuklöneperiod skulle innebära en klar risk för att arbetsgivare undviker att anställa personer som arbetsgivaren tror kommer att vara sjuka ofta och länge. Förslaget innebär att arbetsgivaren får ett ekonomiskt incitament att inte anställa sådana personer. HO vill erinra om att diskriminering av funktionshindrade i samband med rekrytering är förbjudet enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.
HO och andra remissinstanser har tidigare vid flera tillfällen kritiserat förslag om att införa en förlängd sjuklöneperiod. Dessa invändningar bemöter utredningen på ett anmärkningsvärt sätt. Det anförs att (sid 162) ?selekteringsdiskussionen ...förefaller att i stor utsträckning ha blivit ett slagträ för att undvika obekväma åtgärder?.
HO vill påminna om den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som antogs av riksdagen 2000. Av handlingsplanen framgår bland annat att det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsinder.
HO anser i och för sig att det kan finnas behov av att stärka arbetsgivarens incitament att vidta åtgärder som förebygger sjukfrånvaro. Det är emellertid HO:s uppfattning att en förlängd sjuklöneperiod av den omfattning som utredningen föreslår endast skulle ha måttliga effekter på arbetsgivarnas förebyggande arbete. Vid sådant förhållande saknas varje anledning att införa regler som ökar risken för diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.
En kompletterande arbetsmarknad
HO instämmer i förslaget att utveckla det lokala samarbetet mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen i syfte att påskynda sjukskrivnas återinträde på arbetsmarknaden. HO anser också i princip att arbetsmarknadsnyndigheternas ansvarsområde bör utvidgas vad gäller ansvaret för långtidssjukskrivna. HO anser dock att förslaget att införa ett rehabiliteringsbidrag för långtidssjukskrivna bör utredas ytterligare.
HO anser att möjligheten att använda lönebidrag även hos den tidigare arbetsgivaren bör övervägas. HO anser dock att frågan om en utvidgad kompletterande arbetsmarknad för personer med funktionshinder är komplicerad och måste analyseras ur flera perspektiv än vad utredaren gjort. Dessa frågor bör således utredas ytterligare, lämpligen av den nyligen tillsatta utredningen Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Kvotering
Utredningen föreslår att regeringen bör överväga att införa ett kvoteringssystem som innebär att arbetsgivare med fler än 100 anställda ska ha skyldighet att bereda plats och arbete för personer som uppbär rehabiliteringsbidrag. HO motsätter sig detta förslag. HO anser inte att någon person med funktionshinder ska behöva utsättas för situationen att hänvisas till en arbetsplats där arbetsgivarens enda orsak att bereda sysselsättning är kravet att uppfylla en kvot. Förslaget synes baserat på grundsynen att människor med funktionshinder är problem som ska placeras ut i jämna doser hos landets arbetsgivare.
HO finner detta kränkande, inte bara mot personer med funktionshinder utan också mot seriösa arbetsgivare. HO anser att frågan om funktionshindrades möjlighet att beredas sysselsättning ska hanteras inom ramen för nuvarande och kommande diskrimineringslagstiftning.
I detta ärende har beslut fattats av Lars Lööw.
Arbetsrättsjurist Torbjörn Andersson har varit föredragande.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Lars Lööw
Handikappombudsman
Torbjörn Andersson
Arbetsrättsjurist
