YTTRANDE
2008-05-29
Dnr 2008/0495
Aktbilaga 2
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Valideringsdelegationens slutrapport:
Mot en nationell struktur (dnr U2008/205)
Handikappombudsmannen, HO, ska enligt lagen (1994:749) om Handi-kappombudsmannen bevaka frågor som rör rättigheter och intressen för personer med funktionshinder. Målet för verksamheten är full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder.
HO ska även se till att följande fyra diskrimineringslagar följs: lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Sammanfattning
HO är positiv till validering i sig liksom till delegationens arbete med att utveckla metoder och vägar för validering.
HO vill tillstyrka delegationens utgångspunkt att validering alltid ska handla om att beskriva vad individen kan.
HO anser dock att rapporten saknar ett genomgående och integrerat funktionshinderperspektiv. HO vill framhålla att ett sådant perspektiv är viktigt i det fortsatta arbetet med validering.
Övergripande synpunkter
Rätten till utbildning samt rätten till arbete och sysselsättning lyfts fram i varsin artikel i den FN-konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning som antogs av FN:s generalförsamling 2006. Sverige har skrivit under konventionen.
Trots att frågorna långt innan dess funnits på den politiska agendan, har människor med funktionshinder i Sverige idag – som grupp – en lägre utbildningsnivå än befolkningen generellt. En tredjedel av befolkningen har eftergymnasial utbildning, medan en enbart en knapp fjärdedel av människor med funktionshinder har samma utbildningsnivå.
Det är också färre som är sysselsatta. Den senaste rapporten på området, ”Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2006” (AMS och SCB), visar att bara ungefär två tredjedelar av människor med funktionshinder i arbetsför ålder är i arbete, jämfört med nära fyra femtedelar av befolkningen i sin helhet.
Många olika åtgärder för att förändra denna situation behövs, men validering kan vara en av dem. Människor med funktionshinder har – liksom alla andra – kunskap och kompetens som förvärvats på olika sätt – både i formella system och i icke-formellt lärande. Hur mönstret ser ut och vilken kunskap man har varierar självklart från person till person. Men ett exempel på icke-formellt lärande kan vara den erfarenhet en person har av att anställa och arbetsleda personliga assistenter. Andra exempel kan vara olika former av ansvar och arbete inom en ideell organisation.
HO är därför positiv till validering i sig liksom till delegationens arbete med att utveckla metoder och vägar för validering. HO instämmer i att validering kan leda till såväl ökade självförtroende hos individen – som ökad anställningsbarhet och möjlighet att söka högre utbildning.
HO vill särskilt betona delegationens ståndpunkter: att validering alltid ska handla om att beskriva vad individen kan liksom att utgångspunkterna för arbetet alltid måste vara individens perspektiv och behov.
HO saknar dock i rapporten ett genomgående och integrerat funktions-hinderperspektiv. Att konsekvent ha med detta perspektiv är viktigt i det framtida arbetet med valideringsfrågor.
Avsnitt 1.3 Ansvar departement
Utöver de politikområden som nämns i kapitlet vill HO också lägga till handikappolitiken. Åtgärder för att öka möjligheterna till utbildning och arbete är en fråga både om mänskliga rättigheter och anti-diskriminering.
Avsnitt 1.4 Ansvarig myndighet
I texten står att den myndighet som får det fortsatta ansvaret för valideringsarbetet ska samverka med olika intressenter. Där vill HO särskilt nämna handikapprörelsen som en resurs.
Utöver att informationen om validering ”bör finnas tillgänglig i olika aktuella språk”, vill HO framhålla att den också bör finnas tillgänglig i olika så kallade alternativa format, bland annat som inläst i Daisyformat, i punktskrift och på teckenspråk. Se Handisams riktlinjer för tillgänglighet ”Riv hindren”.
Avsnitt 1.5. Ansvar lokal nivå
HO vill betona kommunernas informationsansvar om validering gentemot sina medborgare.
HO vill också lägga till de lokala handikapporganisationerna som möjliga samverkansparter och en resurs.
Avsnitt 1.9. Likvärdighet
HO vill särskilt tillstyrka delegationens förslag att valideringsinsatserna ska utgå från den enskildes förutsättningar och behov samt präglas av en likvärdig process oavsett var man bor.
HO är också positiv till förslaget att den myndighet som ansvarar för att skapa förutsättningar för individer att delta i validering också ansvarar för att verksamma inom valideringsområdet får kompetensutveckling om särskilt anpassade metoder och modeller för människor med funktions-hinder. Men HO vill lägga till kompetensutveckling om funktionshinder samt om olika lämpliga tillgänglighetsåtgärder (utöver tolkstöd).
Avsnitt 3.7 Ekonomiska konsekvenser
HO tillstyrker delegationens förslag att även ge möjlighet för de individer som har förgymnasial nivå att bli validerade. SCB:s register ”Befolkningens utbildning” visar att var femte person i Sveriges befolkning enbart har grundskoleutbildning. Det kan jämföras med var fjärde bland människor med funktionshinder. Att ha enbart grundskoleutbildning är särskilt vanligt bland funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga.
I detta ärende har vik. Handikappombudsmannen Torbjörn Andersson beslutat. Informatören Eva Carlson Wåhlberg har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även informationschefen Anneli Joyce deltagit.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Torbjörn Andersson
Vik. Handikappombudsman
Eva Carlson Wåhlberg
Informatör
