Dnr 2007/0174
Aktbilaga 2
Socialdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Regler för skydd och rättssäkerhet inom demensvården (SOU 2006:110)- Betänkande av Utredningen om skyddsåtgärder inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga (S2005:02).
Handikappombudsmannens (HO:s) uppgift enligt lag (SFS 1994:749) är att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet för verksamheten ska vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder. HO:s huvuduppgift är att förebygga och bekämpa diskriminering enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
HO:s synpunkter på betänkandena rör frågor som myndigheten bevakar enligt lag och förordning.
Sammanfattning
Förslaget att införa en tvångslagstiftning för personer med demens-sjukdom innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten. HO har förståelse för att det finns behov i vissa fall av en lagstiftning. Syftet är då att öka rättssäkerheten för den enskilde. HO är däremot tveksam till att tvångsåtgärderna ska gälla en viss grupp av människor med funktions-hinder. Lagstiftningen bör istället vara behovsreglerad. HO anser att frågan om personkretsen i en framtida tvångslagstiftning bör bli föremål för fortsatt beredning inom regeringskansliet. HO anser att förslagen även bör analyseras utifrån den nya FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter där rätten till den personliga integriteten är en viktig utgångspunkt.
11. Allmänna överväganden och förslag om innehåll, personkrets och tillämpningsområde
I ett historiskt perspektiv har det svenska samhället under lång tid ”omhändertagit” människor med funktionshinder. Det har skett på institutioner som varit avskilda från övriga samhället. Tankemönstren från institutionstiden finns kvar i människors medvetande. I det svenska samhället har människor med funktionshinder i första hand varit objekt för vård och omsorg.
HO anser att vägen mot full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder går via de mänskliga rättigheterna. År 2000 antog riksdagen propositionen ”Från patient till medborgare- en nationell handlingsplan för handikappolitiken”. En viktig grund för handlingsplanen är FN:s standardregler. En utgångspunkt i handlingsplanen är att personer med funktionshinder inte ska diskrimineras i några sammanhang. Idag finns fyra lagar som förbjuder diskriminering av människor med funktionshinder. Förslaget ”En sammanhållen diskriminerings-lagstiftning” (2006:22) innebär ett förstärkt skydd på en del områden, bl.a. inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
HO är tveksam till att införa en tvångslagstiftning som är tillämplig baserat på diagnos. HO anser istället att en sådan lagstiftning i första hand bör grunda sig på behov i det enskilda fallet. HO anser att bestämmandet av personkretsen i en eventuell tvångslagstiftning bör bli föremål för noggranna överväganden inom regeringskansliet.
Att koppla tvångslagstiftningen till LSS menar HO är oförenligt med det grundläggande syftet med LSS. Syftet med LSS är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionshinder.
Av betänkandet framgår att införandet av tvångslagstiftning skall utvärderas efter 5 år. Vidare framgår att frågan om att utöka person-kretsen till personer med nedsatt beslutsförmåga eller liknande beteende och skaderisker bland personer med utvecklingsstörning samt personer med förvärvad hjärnskada ska övervägas.
HO ser mycket kritiskt på förslaget att eventuellt utöka personkretsen. Mot bakgrund av den utveckling som skett i Sverige vad gäller människor med funktionshinder ser HO en risk för att detta är ett steg tillbaka i arbetet mot full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. HO har förståelse för att det i enskilda fall kan finnas ett behov av tvångs-åtgärder men anser inte att tvångsreglerna ska kopplas till LSS som är en rättighetslagstiftning. Det måste finnas andra möjligheter att reglera en tvångslagstiftning efter behovsprövning.
11.8.2 Avgränsning mot LSS
HO är kritiskt till förslaget att i LSS hänvisa till tvångs- och begränsnings-åtgärder inom Socialtjänsten. LSS är en rättighetslagstiftning med syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionshinder. HO finner att införandet av en hänvisning i LSS strider mot syftet med LSS.
Utredaren menar att genom att utöka tillämningsområdet till att även gälla personer med LSS-insatser i praktiken endast kommer att beröra ett begränsat antal personer. HO finner därför inte att de skäl för att inkludera personer som har LSS insats tillräckliga i förhållande till det eventuella behov som finns.
15. Europakonventionens om mänskliga rättigheter innebär inget hinder mot mina förslag
I betänkandet görs bedömningen att Europakonventionen inte utgör något hinder mot förslaget vad gäller inskränkningar i den enskildes integritet och möjlighet att röra sig fritt. Tilläggas kan att förutom Europakonventionen har Sverige ratificerat flera FN-konventioner. Sverige har nu även undertecknat en ny konvention som stärker rättigheterna för människor med funktionshinder. Konventionen välkomnas som ett nytt genombrott i FN:s arbete för att värna mänskliga rättigheter. Varje stat som ratificerar den nya konventionen ska, enligt artikel 33, ha en oberoende organisation som granskar och självständigt rapporterar till FN om hur konventionen efterlevs.
I Sverige saknas idag ett oberoende organ som kan rapportera självständigt till FN och ta emot klagomål som rör mänskliga rättigheter (MR). HO anser att det bör finnas ett sådant nationellt organ som kan göra oberoende granskningar av hur olika verksamheter efterlever de åtaganden som Sverige gjort på MR-området. Eftersom Sverige saknar detta är det särskilt viktigt att förslag som innebär ingrepp i den personliga integriteten analyseras ur ett MR-perspektiv. I den nya FN-konventionens artikel 17 lyfts dessutom rätten till respekt för både den fysiska och psykiska integriteten fram.
Konventionen lyfter även fram rätten att leva och vara delaktig i samhället på samma villkor som andra, att själv få välja boendeform, samt var och med vem man vill bo. Hälsovård och rehabilitering skall erbjudas så nära hemmet som möjligt. Rehabilitering bör börja så tidigt som möjligt och främja deltagande och delaktighet i samhället.
HO anser att det är särskilt viktigt att förslag som innebär ingrepp i den personliga integriteten analyseras ur ett MR-perspektiv. Om denna analys inte görs finns en risk att förslaget innebär ett steg bakåt för handikappolitiken.
I detta ärende har vikarierande Handikappombudsman Jenny Olausson beslutat. Jurist Anna Schölin har varit föredragande. I ärendets beredning har även vik verksamhetschef Torbjörn Andersson deltagit.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Jenny Olausson
vik Handikappombudsman
Anna Schölin
Jurist
